Om körsbär och kroppstyper

Hej Hopp. Har varit lite dålig på att uppdatera bloggen på sistone. Så jag kan ju börja med att sammanfatta förra veckans träning.

Måndag: Styrka

Tisdag: RML + somaövning

Onsdag: Cykling ca 40 km

Torsdag: RML + Soma

Fredag: Cykling ca 35 km

Lördag: Soma

Söndag: Vila

Jag är inte riktigt nöjd med förra veckans träning. Mina pass på gymet tog ganska mycket tid och fokus så jag kände att jag inte riktigt hann/orkade med min egen träning. Så framförallt cyklingen blev lidande, och det kilometerantalet jag fick ihop anser jag inte godkänt. Men, det är bara att försöka ta igen det denna vecka. Det har i och för sig inte börjat så bra ur det hänseendet eftersom jag igår hade somapass och idag körde styrka innan jag hade mitt RML pass. Nå, imorgon blir det cykling. Oberoende väder och vind!

Sen har jag funderat på att börja sätta in lite morgonträning också. Eftersom jag har svårt att få in mina löppass (börjar få lite panik!), så skulle det vara skönt att få in åtminstone en 5 km runda några mornar i veckan.


Och sist men inte minst jag har idag ramlat över en sida www.halsosidorna.se då jag letade efter näringsvärdet på körsbär (!). Ja, jag erkänner, jag åt en hel ask körsbär idag, och det var sjukt gott!


Nå hur som, på denna sida hittade jag information om Ayurveda, en form av filosofi/kostmetod/diet. Jag diskuterade denna "filosofi" med min kompis Maria i vintras, så det var inte helt nytt för mig. Så här stod det på sidan:

"Ayurveda är ett långvarigt välprövat system för hälsa, där man utgår från en helhetsbild utav människan. Varje människa består av en individuell blandning av 3 kroppstyper (doshor), som ska ses som de grundenergier vi bär med oss. Dessa innehåller våra egenskaper som i sin tur kopplas till olika hälsoråd som Ayurveda föreslår för att uppnå balans i kroppen. Vid obalans i kroppen så ska man försöka motverka den/de kroppstyper (doshor) som vi består mest av genom att inta kost med motsatta egenskaper. De 3 kroppstyperna är: 

Vata (har egenskaperna kall, torr, rörlig och lätt):

Vata-typer har egenskaper som gör dem kreativa och snabbtänkta. De mår bäst av regelbundenhet, fasta rutiner (kan gälla måltider och sänggående). Vid obalans kan stress, trötthet och koncentrationssvårigheter infinna sig.

Pitta (har egenskaperna het och lätt):

Pitta-typer gillar att ha många projekt gång samtidigt, är orädda och starka. Bör unna sig mer regelbunden avkoppling samt undvika för mycket värme. Vid obalans kan ilska och irritation infinna sig. Har stor aptit.

Kapha (har egenskaperna tung, stabil, kall och oljig):

Kapah-typer är lugna, toleranta och trygga. De bör utmana sig till mer omväxling och stimulans. De har en tendens till övervikt. Vid obalans kan de bli tillbakadragna och depressiva."

På sidan kan man alltså göra ett test och få reda på vilken kroppstyp som man har som mest dominant. Vidare finns det beskrivet vilka livsmedel man ska äta och vilka man ska undvika. Jag är en Pitta kroppstyp. Eller jag har en blandning av alla 3 (det har alla), men Pitta är mest dominant. 

Man får ju ta allt detta med en nypa salt, men jag tror ändå att det ligger nånting i denna teori/filosofi. För vi vet att det finns olika kroppstyper, vi behöver bara se på kroppen för att inse det. Och jag tror på idén att beroende på vilken kroppstyp man har så mår man bra av att äta olika livsmedel. Och vi behöver ju bara gå tillbaka till en klassisk diet för att kunna konstatera - allt fungerar inte för alla. Och varför? Jo för att vi är olika. Vi är individer, med olika kroppsbyggnad, ämnesomsättning, fettförbränning, vätskemängd osv osv. Och visst finns det vissa metoder/dieter som i princip alltid fungerar, MEN, de fungerar inte lika bra för alla. Vissa klarar inte alls av en ketosdiet, medan det för andra är det mest optimala.

Intressant tycker jag. Och inte vet jag om jag strikt kommer att äta endast de livsmedel som rekommenderas för pitta kroppstyper, men jag kommer definitivt att ta denna filosofi med mig och fundera lite mera på den.

Om du vill testa vilken kroppstyp du är, hittar du testet här: http://www.halsosidorna.se/AyurvedaTest.htm

Om att lära sig lyssna inåt...och lite annat smått och gott

Aaaah, Soma release. Vilken magisk känsla det var. Kunde bara le. Märkte knappt att svetten sprutade eller att jag var trött efter RML:en. Jag bara sögs med. Härligt!

Och igår var det cykling. Vädret var lite si så där och jag trodde vi bara skulle bli två, men sen blev vi tre iaf och det var kul. Tungt var det, för den här gången hade vi medvind på vägen bort och motvind hem. Och vilken enorm skillnad det var mellan dra i denna motvind eller cykla bakom. Så jag är verkligen glad att jag inte behövde cykla ensam.

Så där annars längtar jag till 3.6 då min triathlonutmaning börjar. Då får jag mitt första 3 veckors kost och träningsprogram. Och det är speciellt kostprogrammet jag väntar på, så jag får nånting att följa. Behöver verkligen det känner jag nu. Men det är häftigt att inse vilka signaler kroppen ändå skickar åt en. Idag hann jag inte fixa middag innan mitt pass, så då åt jag istället kvarg med frukt. Och middag fick det bli när jag kom hem istället. Jag var ganska tom efter RML + Soma så jag kände att jag behövde både kolhydrater och proteiner. Och jag åt en portion kycklingfilé och spagetti. Och jag kunde riktigt känna hur kroppen tackade mig och sa "Tack! Det var precis det här jag behövde". Häftigt, eller hur?
Så det gäller att våga lyssna inåt, för kroppen säger alltid vad du behöver, det gäller bara att lära sig lyssna.

Önskar jag hade nån bild från Soman idag, men vi glömde bort att ha någon att fota, så det får bli på måndag istället. Ni får hålla till godo med gårkvällens cykelresultat istället.

En kortis om inspiration

Kände för att skriva ett kort litet inlägg. Igår och idag har jag känt mig lite halvt hängig, inte fysiskt men mentalt. Inte varit inspirerad, inte till något alls! Men idag på eftermiddagen började det vända. Vi hade en jätterolig uteaktivitet på jobbet, en tipsrunda, som var mycket uppskattad av deltagarna. Och dom va så duktiga dom som var med. Det känns alltid kul, när man faktiskt ser att man gör något bra för de äldre. Det är det som gör mitt jobb roligt. Den äldre befolkningen har kämpat hela sina liv för att vi ska ha det bra, det är dags att vi ger tillbaka! :)

Nå, efter det sen har det känts bättre. Och nu har inspirationen börjat hitta tillbaka igen. Är riktigt taggad inför morgonkvällens cykling, och det trodde jag inte att jag skulle vara med tanke på hur det kändes i söndags! Men tydligen kan cykling också bli ett beroende, som allt annat. Hoppas bara att regnet håller sig borta.

Och ikväll övade vi soma inför torsdagens release. Ska bli kul! Hoppas på riktig häftig stämning och fullsatt sal. Så....med andra ord. The inspiration is back!

Här försöker jag inspirera mina vänner till att komma och testa på Soman. Duktiga dom är! Riktiga lejon, haha.

Halvvägs i mål- 500 km

Nu har jag alltså cyklat ihop strax över 500 km, med andra ord har jag kommit halvvägs. Den magiska 500 kilometersgränsen korsade jag idag med draghjälp av 3 stycken Ålandscyklister. Men idag var det tungt trots dragshjälpen. För lite energi och vätska kändes av efter halva sträckan. Och sen fick jag lida av vätskebrist resten av dagen. Men skönt att ha klarat av den längsta sträckan hittills. Men min träningsdag var inte slut här. På eftermiddagen övade vi soma inför releasen på torsdag. Så nu vet jag att jag klarar av att genomföra ett somapass trots att benen känns som gummi och huvudet håller på att sprängas.

Men ätit har jag gjort idag, det kan jag lova. I och för sig har jag enligt sportstracker gjort av med 2300 kcal under cyklingen PLUS soman då jag svettades som en liten gris, så det har funnits utrymme för lite extra föda.

Avslutningsvis ska jag sammanfatta veckans träning:

Måndag- Cykling ca 37 km (ensam)
Tisdag- Mitt RML pass
Onsdag- Cykling ca 50 km (med draghjälp)
Torsdag- RML + Soma
Fredag- Vila (med andra ord, mycket svettigt trädgårdsarbete hela dagen)
Lördag- Styrka
Söndag- Cykling ca 70 km (med draghjälp)

Jag är nöjd med veckans träning. Nästa vecka ska jag försöka få en liten löptur nånstans också.

Dagens träning. Råkade stänga av sportstracker i ett skede. Och så stämmer inte sträckorna riktigt. Blev 70+ km enligt mitt sällskap.

 

Träning, miserabel hockey och underbar försommarkväll

Dagen har verkligen innehållit allt möjligt, och svängt från bra till dåligt och vice versa flera gånger om.

Lugn och skön morgon, följt av lite film eftersom vädret inte direkt bjöd in till någon utomhus aktivitet. Därefter träning med trevligt gäng på gymmet. Utnyttjade Mia som fotograf för att få lite koll på hur baksidan ser ut nuförtiden.

Är rätt nöjd med tanke på att jag inte tränat styrka "på riktigt" på nån månad. Idag blev det ett numera klassisk pass för mig, dvs. marklyft, chins, t-bar rodd, knäböj och dips. Och tungt förstås. 

I det stora hela känns det riktigt bra med träningen just nu, trots att jag inte riktigt orkat sköta kosten till 100%. Men jag känner mig i helt okej form, och cyklingen, den just nu viktigaste biten för mig, känns under kontroll. Imorgon blir det ett långcykelpass med ålandscyklisterna. Ska bli kul! 

Efter gymmet blev det hockey på dinos. Eftersom det gick som det gick, och finnarna totalt gjorde bort sig på isen, fick vi trösta oss med niska pizza och öl efteråt. Inte kanske direkt lämpligt att "hylla" pizza och öl i denna form av träningsblogg, men det är ändå lördag, och då tillåter jag mig att fuska lite mera. 

Sammanfattningsvis, underbar kväll i sjökvarteret med mina stjärnor. Ni är mina guldklimpar! Och vilken sommarvärme vi har här nu. Helt underbart! Nu väntar eurovisionen, får se hur det går då. Jag hejar på Finland trots att jag inte är särskilt förtjust i låten.

Mitt 

Ensam är stark...never!

Äntligen! Idag fick jag sällskap och draghjälp på cykelturen. Tre kvinnor starka trampade vi ihop nästan 50 km. Och vilken skillnad det var mot att cykla ensam. Det var både tyngre och lättare. Det var lättare p.g.a draghjälpen, men tyngre eftersom jag tog ut mig mera. Men aldrig har det känts så lätt att cykla 50 km. En helt okej snitthastighet kom vi upp i också. Har kommit upp i samma ensam också, men då har jag haft medvind i princip hela vägen. Skillnaden idag var att vi hade motvind halva vägen men landade ändå på denna medelhastighet. Enda problemet, som kommer att bli ett problem under vättern också, är min förbannade rygg. Den var helt slut idag. Men jag hoppas att små mikropauser under loppet hjälper mig. En liten bensträckare efter varje 50 km eller dyl så ska jag nog fixa det.

Nu är jag trött och mör, och sängen känns verkligen inbjudande. Go'natt!

Kvällens cykeltur

Om jag måste cykla ensam i motvind en enda gång till slänger jag cykeln till skogs!

Men annars gick det bra. :) Blir bara lite förbannad när det går trögt. Men allvarligt så ska jag försöka få till nån cykeltur med ålandscyklisterna snart, för det är jäkligt segt att cykla ensam.

Fin kväll var det iallafall, och jag passade på att njuta lite av naturen och vädret också.

Me and the road

Mycket natur och många djur får man njuta av längs vägen.

Dagens resultat:

                             

Känslostormar, kontroll och nya utmaningar

Vaknade upp imorse bland sängkläder som doftade rent. Jag tittade ut och såg att det kommer att bli en fin dag igen, även om solen inte riktigt hittat fram då ännu. Dagen hade med andra ord alla förutsättningar att bli bra. Dessutom bestämmer man ju själv över sin dag. Så egentligen räcker det med att bestämma sig för att det ska bli en bra dag, och det bör bli så. Ett aktivt val. Men vi vet att det inte alltid är så enkelt. För mig var det inte så enkelt idag.

Ibland kommer de från ingenstans. Känslostormar, negativa tankar. Känslan av att inte duga, inte räcka till. Att inte trivas med sig själv. Och för mig är dessa känslor nästan alltid direkt kopplade till min kropp. Jag har mått bra, riktigt bra, i över ett år nu. Med några få undantag i stil med det idag. Och det beror på att jag kämpat för att komma dit jag vill, och jag har haft en kropp jag trivs med. Men har det gått en period då jag haft dålig kontroll så kommer det förr eller senare dagar som denna. Och när dessa dagar börjar dyka upp allt oftare så vet jag...om inte tidigare så iallafall då vet jag att det är dags att vända på skeppet och styra det i en annan riktning. En tröst, även om den idag känns ganska klen, är att jag vet att jag har förmågan att vända skeppet. Det handlar bara om vilja.

Gång på gång har jag mött dessa tankar. Det är som en inre fajt mellan mina två jag. Den ena som vill njuta av livet, vill kunna "unna sig", vill vara som alla andra. För det känns ju som att alla andra kan unna sig, även om det inte är så. Mitt andra jag vet det. Vet att det inte funkar så. Jag är född med denna kroppstyp, och jag behöver ha kontroll för att det ska fungera. För att jag ska trivas. En liten tröst är att jag idag igen fick bekräftelse att jag inte är den enda som får kämpa. Det finns andra som behöver ha ordentlig kontroll för att kunna ha den kropp de vill. Och det vet jag ju. Resultat kommer inte av sig själv. Resultat kommer av hårt arbete, stenhård vilja och en jäkla massa envishet. Blod, svett och tårar.

Som tur har mina känslostormar seglat vidare för den här gången. Jag lyckades vända tankarna och det har varit en riktigt bra dag så här långt. Och vad tänker jag göra för att hitta kontrollen igen? Jo, jag har faktiskt en plan. Den 3 juni börjar min triathlonutmaning. Ett 12 veckors tränings- och kostprogram designat av 2 finska triathlonexperter. Ska bli spännande och se vad det blir. Men det blir bra, för jag behöver ha ett program att följa. Ett program som någon annan gjort. Så vänta bara. Jag håller på att vända skeppet. Jag ska visa mig själv, igen en gång.

Programmet är gratis, ni kan kolla in utmaningen här:
 http://www.triathlonhaaste.fi/

Dagen i bilder

Idag och igår har varit fina dagar. Skönt stughäng med bland annat grillning, hockey och fiske. Har drygat ut matkassan genom att fånga in lite av havets nyttigheter. 1 sik, 6 abborrar och ca 23 strömmingar blev resultatet denna gång. Gött gött! Måste erkänna att vi är lite dåliga på att äta fisk vintertid, det tar emot att köpa fisk. Men sommarhalvåret äter vi istället fisk så det nästan kommer ut ur öronen. Favoriten all time är rökt sikt, men stekt abborre är inte alls illa det heller. 

Det blev cykling ut till stugan igår. Var lite stressad för jag hade en färja att passa, och hade bara 1 h 5 min på mig att cykla ut. Cykelturen brukar ta en timme då jag har flyt, vilket jag inte har alla gånger som ni kanske förstått. Men det gick bra, vädret var underbart och vinden svag så jag hann i tid och jag tror det blev en fartmässig toppnotering så här långt. Det blev dock ingen cykeltur hem idag som planerat, en trött och ond korsrygg satte stopp för dom planerna. Men jag cyklar hem i helgen istället. Ännu 3 dagar ledigt, skönt! Och imorgon är det somaövning på agendan, vi ska öva in en ny release. Spännande! :)

Nu, ett litet bildregn från "helgen". För att citera Kaspian: 

"Det här har varit den bästa dagen!"

En utslagen katt.

Bröder i Överö.

En underbart vacker kväll.

Fågelberget a.k.a Bendödarbacken

 

Idag blev det intevallträning för hela slanten. 10 varv i bendödarbacken. Vill du ha riktig ordentlig backträning finns det knappast nåt bättre ställe här på Åland än fågelberget. Gå, spring, cykla...oberoende vilket kommer mjölksyran att pumpa till max i benen, och pulsen dunka så att du tror att hjärtat ska hoppa ut ur bröstkorgen. Men jag älskar fågelbeget. Varje gång man kämpat sig upp för den grymma backen blir man belönad med en underbar utsikt över vackra Åland. Så fint, året om!

Vy från fågelberget en tidig morgon i september.

I övrig så har veckans träning sett ut som följande:

Måndag: Soma

Tisdag: Vila

Onsdag: Löpning 7,6 km

Torsdag: Styrka

Fredag: Cykling 54 km

Lördag: Aktiv vila (m.a.o räfsat gården tills händerna var fulla med blåsor)

Söndag: Intervallträning på cykel.

Närmar mig 300 km...

DET SKULLE JU INTE BLÅSA IDAG!!!!
Jo tjena! Jag cyklade som jag skulle haft en raket i ryggen på vägen dit. Men då tänkte jag inte på att det blåste, för man noterar aldrig att man har medvind, bara att det går bra. Och sen när jag svängde hemåt var det ju som att cykla in i en vägg. IGEN en gång. Och jag var förbannad och stundom nästan gråtfärdig. Övervägde allvarligt att ge upp, så jobbigt var det. Snitthastigheten bortåt var 28 km/h, rekord för denna säsong. På hemvägen sjönk den rejält, så jag landade sist och slutligen på 23.3 km/h. Nu ligger jag då närmare 300 km, får se om jag lyckas samla ihop till 1000 km innan loppet. Känns iallafall som jag mer och mer blir ett med röda raketen. Tillsammans ska vi fixa det!

Efter den jobbiga cyklingen belönade jag mig själv med en riktigt god hemmagjord lasagne, inget sånt där halvfabrikatsfusk. Gott gott gott! Och snart bär det iväg för att kolla in Finlands första vm-match i hockey, jeij!