torsdag 28 februari 2013

1:a anmälan gjord

Min nya plan är fortfarande under uppbyggnad. Men målen, iallafall, huvudmålen är klara. Har precis anmält mig till lidingöloppet. Imorgon ska jag försöka anmälan mig och Marina till Vätternrundan. Marina skulle anmäla oss till Vansbro simningen. Så småningom ska jag anmäla mig till triathlon. Och Vasaloppet anmäler jag mig till senare. Som sagt, huvudmålen är klara. Nu fattas bara mer exakta mål, någotslags tidsmål vill jag ha på respektive lopp. Det motiverar mig mera. Triathlonmålet är klart- under 1:22 som var min tid ifjol.

Så här mycket har jag klart gällande mitt träningsupplägg hittills:


  • Våren satsar jag främst på grundkondition och cykling, mycket cykling. Kombinerat med lite stryketräning, och då övningar som minskar skaderisken och stödjer/förbättrar cykelmomenten. 
  • Sommaren går i triathlonträningens tecken. Kombinationsträning och intervaller för att förbättra löphastigheten. Under sommaren bör jag även få in lite distansträning gällande löpningen, eftersom det är endast en månad mellan triathlon loppet och lidingöloppet. 
  • Vasaloppet är nästa hösts bekymmer, oops utmaning menade jag ju såklart! ;)
Ja, de va de. Mer detaljerad plan måste jag fortfarande fila lite på. Men dom stora bitarna har jag klara. Sen var det ju kosten. Men kommer inte att lägga mig så jättelågt i energiintag. Kanske lite under min basala energiåtgång, men inte mycket. Och så behöver jag få i mig kolhydrater, speciellt före och efter träning. Och fortsättningsvis mycket protein för att inte förlora så mycket muskelmassa.

Det blir nog bra det här ska ni se! 

Tänkte iallafall börja min nya plan, och mars månad, med morgonspinning och frukost på gymet imorgon. Nice!

måndag 25 februari 2013

I need HELP!

Har hela dagen idag gått och grubblat på mina nästa mål. Hur jag ska lägga upp det, hur jag ska prioritera, hur jag ska göra med kosten osv osv. Och nu har jag kommit fram till att....

Jag behöver hjälp!

Som jag avslöjade tidigare har jag funderat på att göra klassikern, och även om jag inte anmält mig ännu så lutar det starkt mot att det blir så. MEN, vem ska hjälpa mig göra ett bra träningsupplägg? Jag känner mig själv så pass bra att jag vet att jag fungerar bäst om jag har ett program att följa. Och ett program som nån annan har gjort. Och då skulle det behöva vara nån som har erfarenhet/kunskap när det gäller såväl triathlon och längre distanser inom framförallt cykling och löpning. Simningen känner jag att jag har på grej, har ju simmat vansbro en gång tidigare. Visst det finns ju många program på nätet som man kan följa, men jag föredrar ändå ett individuellt program. För gärna skulle jag kombinera det med ett kostprogram, även om jag kan lägga upp kosten ganska bra själv. Men jag har ju ett viktnedgångsmål igen. För att det ska gå så bra som möjligt i triathlon och i lidingöloppet behöver jag fortsättningsvis gå ner i vikt. Speciellt i lidingöloppet. Ju längre löplopp det är, detso mer fördel har man av att vara lättare. Redan några enstaka kilon gör STOR skillnad. 

Så sammanfattningsvis har jag en hel del att grubbla på gällande min plan. Behöver träna simning (underhålla), cykling och löpning både grenspecifikt och i kombinationer. Corestrykan får jag inte heller glömma bort, kommer ihåg hur ont jag fick i ryggen ifjol när jag cyklade längre sträckor. Och så behöver jag träna såväl explosivitet som uthållighet och maxpuls. Så pass mycket har jag på klart att jag ska börja med att bygga upp min kondition igen, för den släpar nog efter.

MEN. Om någon där ute har tips på nån jag kan kontakta för att få hjälp med ett bra träningsupplägg, tveka inte att höra av er. Alla idéer mottages med tacksamhet.


lördag 23 februari 2013

Dagarna i solen

Vilken underbar vecka det varit. Sol sol och mera sol. Love it!

Hade innan resan bestämt mig för att äta precis vad jag ville, och träna i den mån jag känner för. Inga måsten. Det behöver man unna sig ibland. Visst har jag svullnat till under resan men det var det värt. Och mest är det ju vätska som följer med kolhydraterna. Har inte ställt mig på vågen ännu, det får bli morgondagens spänningsmoment. Har räknat med att det jag gått upp ska försvinna igen när jag drar igång med min nya plan. Den är inte helt spikad ännu så jag återkommer till den i ett senare skede.


Utegymet vid ena ändan av las canteras strandpromenaden.


Trots att jag inte hade några träningsmåsten under resan blev det ändå nån form av träning nästan varje dag. Inga jättetuffa pass men tillräckligt för att ge kroppen det den behöver. En morgonlänk längs strandpromenaden kombinerat med lite övningar i utegymet. Eller ett pass på gymet och lite intervaller på löpbandet på det.



     Ett stycke köttig rygg i utegymet. 

torsdag 14 februari 2013

MÅÅÅÅÅL!!!

Jag trodde inte det. Tror inte nån annan trodde det heller. Men det visar bara att.man.aldrig.ska.ge.upp!!

Imorse visade vågen drömsiffrorna, och jag hoppade och skuttade av glädje.

JAG KLARADE DET!

Ursäkta nu att jag svär, men jag är så jävla glad!

Jag måste tacka Johan på gymet för tipset om sista minuten-tömning, annars skulle jag knappast ha klarar att gå ner 1,2 kg på ett dygn. 1,2 kg som gör att jag nu, just nu denna morgon, är i mitt livs bästa form hittlls.

Morgontrött och rufsig, men överlycklig!


Inte någon tävlingsform än, men på 6 veckor tycker jag att jag har kommit ganska långt!

onsdag 13 februari 2013

- 4 %

Ja hörni. Det är inte lätt och vara jag. Och det är definitivt inte lätt att vara jag under diet, har jag märkt. Och det är verkligen inte lätt att vara jag under diet när det inte går som JAG vill! Och ännu svårare är det att vara en person i min omgivning under dessa omständigheter. Ja ho ho, stackars min sambo. ;)

Jo. Det är bättre att sikta högt och skjuta nära än att sikta lågt och nöja sig med det. Målet jag hade satt upp var tydligen lite för högt. Sista invägning imorgon bitti men tyvärr ser det inte lovade inte. Suger hästb*lle! Ursäkta uttrycket. Men det är som det är. Och visst är jag otroligt nöjd ändå över att jag kommit så här långt. Kommer väl att stanna på lite mindre än 1 kg från målet. Men jag har upptäckt att jag är mycket mera tävlingsmänniska än jag trodde, och jag HATAR att förlora, även om jag tävlar mot mig själv! Alltid lär man sig nåt om sig själv.

Lite positivt finns det iallafall. Jag gjorde en kroppsanalysmätning med Fanny imorse. Och under dessa 6 veckor har jag gått ner 4 % i kroppsfett. Och det är jag otroligt stolt över.

Det finns säkert saker jag skulle ha kunnat göra bättre. Och annorlunda. Men man lär sig på vägen. Nästa gång vet jag bättre.

Har inte hunnit med nån sista formcheck (i bikinin som jag lovat) i all sista minuten rese-fix här. Men ni får en efter resan i stället. Återkommer kanske imorgon med det slutgiltiga resultatet, om jag hinner.

Nu ska jag försöka sluta gräma mig över mitt (än så länge) ouppnådda mål och istället fokusera på det som komma skall. En vecka sol och värme!

Sista dietdagen är snart till ända.
Herregud vilken resa det varit....






måndag 11 februari 2013

En klassiker, nån centimeter, nåt kilo och 2 dagar

Lite smått och gott. Vi börjar med det roliga.

Idag mätte jag mitt midjemått igen. Ca 1,5 cm till har försvunnit, puts väck gone! Jeij!

Igår pratade jag med min äldre syster. Och hon vill att jag ska göra klassikern med henne. Först tänkte jag "nej, inte nu, inte i år", jag måste fokusera på en sak i taget. Men sen när jag lät tanken sjunka in blev jag bara mer och mer sugen. Jag älskar ju utmaningar, som ni vet. Så det lutar faktiskt mot att det skulle kunna bli en klassiker för mig. Men jag ska bestämma mig i början av mars. En sak i taget.

Sen till det lite jobbiga. Det är jätteskönt att resan närmar sig med stormsteg. Men det betyder också att det är bara två dagar kvar till sista invägning. PIRRIGT! Kommer jag att fixa det eller inte. Det kommer att bli en fajt ända till slutet, det är ett som är säkert. Håll tummarna!!



lördag 9 februari 2013

Gym!

Idag var det seeegt att gymma. Trött och hade ingen energi alls. Försökte ta nån bild för att pigga upp och motivera mig själv. Bröst + biceps stod på schemat idag. Hoppas på bättre energi imoron när det är RYGG!


Trevlig lördagkväll!

fredag 8 februari 2013

Formcheck

Imorse på gymet blev det en halvt spontan formcheck. Det tar sig...lite drygt 1 kg kvar. One week to go!



torsdag 7 februari 2013

Om man sticker en nål i en ballong, så spricker den...


Jag skriver ofta om vikt, och viktnedgång. Vissa tycker säkert att jag bara stirrar blint på vikten. Och det blir ju så under en dietperiod. Vikten är i fokus. Men där innanför skalet som blir mindre för var dag, händer det så mycket mer.

Den mentala delen i en dietprocess är stor och väldigt viktig. Man möter många motgångar på vägen, hinder man behöver komma förbi. Och då behöver man kunna hitta tillbaka till fokusen och fortsätta kämpa mot målet. Det gäller allt här i livet, men under en diet blir det extra påtagligt. Samtidigt växer man som människa, och upptäcker kanske sidor av sig själv som tidigare varit dolda.

Jag pratar naturligtvis av egen erfarenhet. Delvis. Men också utifrån erfarenheter jag fått ta del av från andra. Själv har jag ännu inte testat att dieta mig ner till tävlingsform, eftersom det inte varit mitt mål den här gången. Men kanske någon dag. Och det är betydligt tuffare, så då kommer den mentala resan vara ännu större.

Däremot har jag vid de tillfällen då jag tidigare kämpat och gått ner i vikt, märkt att det händer en hel del innanför även då. Om man som jag ända sedan liten varit kraftig/tjock/mullig, vad man nu vill kalla det, så finns det ofta en dålig självkänsla som hänger med, en känsla av att inte duga. Denna dåliga självkänsla har i många fall blivit en undanflykt, en ursäkt. För det har varit så lätt att skylla på det. ”Jag behöver inte prestera- för jag duger ändå inte”. Det har inte varit direkt medvetna tankar som snurrat, utan känslan har funnits där, halvt undermedvetet och spökat. Det i sin tur har lett till en del destruktiva tankegångar. När jag sedan lyckats gå ner till en ”normal” vikt blir situationen annorlunda och jag måste möta mig själv på nytt, utan dom extra kilona att skydda sig bakom. Nya frågeställningar dyker upp. ”Vad händer nu då? Jag är ”normal” i kroppen, betyder det att jag duger som människa nu också?” Och om jag kommit fram till att ”ja, jag duger” så har det ändå varit väldigt skört. För den tillfälligt förbättrade självkänslan har egentligen bara handlat om det ytliga. Om skalet. Och det är skört. Som en ballong. Sticker man en nål i den- så spricker den. Nålen kan vara ett svek från nån man litar på, en misslyckad prestation i studielivet/ arbetslivet, vad som helst. Och vips är man tillbaka i det destruktiva tanketräsket igen. Så egentligen blev aldrig självkänslan bättre fast jag gick ner i vikt. Det var bara en tillfällig förbättring av självförtroendet. För bra självkänsla innebär att man vet att man duger, precis som man är, i alla situationer i livet.

Som tur blir man klokare med åren. Och nånstans på vägen har jag hittat en trygghet i mig själv. Jag har genom hela livet både medvetet och omedvetet jobbat med att bygga upp min självkänsla. Och visst har jag bitar kvar att jobba på, det tror jag alla människor har. Men jag vet ändå mitt värde. Jag behöver inte bli beundrad för att bli bekräftad. Jag vill bara inspirera. Och jag behöver inte längre jämföra mig med allt och alla. Något som jag ständigt gjorde tidigare.

Nu väger jag mindre än jag någonsin tidigare gjort i mitt vuxna liv (det finns kvar att ta av länge ännu, oroa er inte) Men det är lite skrämmande. För då kommer frågeställningarna halvt omedvetet krypande igen. ”Duger jag?” Men den här gången är jag beredd. Jag vet hur jag ska tackla dem. Att sätta upp ett mål och veta att man fixar det är en otrolig känsla, något som jag rekommenderar alla att testa på. Och jag VET att duger. Jag är tillräckligt stark för att våga lita på mig själv, våga nå mina mål. Nu har jag inte nått mitt senaste mål ännu, så jag tänker inte ropa hej förrän jag är över bäcken. Men målet är nära, och redan det ger mig en skön kick. Kroppen är ett skal, och även om det är ett väldigt viktigt skal som vi ska ta hand om, så börjar allt inifrån. 
När du hittat din inre trygghet, så finns inga gränser för hur långt du kan komma!



onsdag 6 februari 2013

En dag i träningens tecken...igen

Jag tror nästan jag motionerat och tränat mer än jag gjort nåt annat idag. Så känns det iallafall. Förutom de sedvanliga promenaderna blev lite extra vardagsmotion i form av snöskottning. Sen följde benträning på gymet. Efter det fick vi i personalen på träningsverket testa på det nya konceptet Soma. Jag hade egentligen inga förväntningar innan, annat än att jag trodde det var ett lite lugnare pass i stil med pilates. Men jag vet inte när jag sist svettats så mycket!! Herregud vad det var tufft, och roligt! Och svettigt som sagt. Man fick verkligen jobba med hela kroppen hela tiden. Helt annat än nånting jag testat på tidigare, kul!

Men om jag kan gå imoron är en annan femma. Kände redan innan benträningen att jag var trött i benen efter alla promenader. Som om man skulle ha växtvärk typ. Sen benträning - alltid lika tufft. Och så soman på det. PUH! Disktrasa = Jag.

Men tänk ändå hur mycket vår kropp klarar av. Jag tjatar ju hela tiden om att vi ska röra på oss, att kroppen är gjord för rörelse osv. Ändå är vi alla lata i grunden. Jo erkänn, så är det! Annars sku vi väl alla vara i topptrim? Så lätt blir det att vi stannar i vår bekvämlighetszon. Visst kanske vi pressar oss lite ibland. Men alltför lätt, alltför ofta, faller vi tillbaka till den där jäkla bekvämlighetszonen igen. Gör det vi alltid gjort, på samma sätt som vi alltid gjort det. Känner du igen dig? Då uppnår vi ju aldrig nån förändring. Kroppen klarar av så mycket mer än man tror. Och den behöver bli pinad och pressad för att utvecklas. Jag har tränat/rört på mig i över 4 timmar idag. och jag vet att min kropp klarar av det. Den kommer att tacka mig. Och om viljan finns, finns också tiden. Du får bara en kropp, var rädd om den!

Slutligen: 

Jobba med din kropp, inte emot den. Din kropp är ditt tempel!

tisdag 5 februari 2013

Slutspurten är nära!

Det var flera som frågade mig hur det hade gått när jag väl ställde mig på vågen på måndag morgon. Jo, det gick ungefär som väntat. Hade gått upp lite över 1 kg på ett dygn. Men redan imorse hade jag gått ner 0.9 kg igen, så det sjunker snabbt som tur. Och det är ju precis så det ska vara efter en ätardag.

Och mer energi har jag haft de senaste dagarna. Ytterligare ett tecken på att ätardagen gav väntad effekt.

En vecka och två dagar kvar till sista invägning, *iiik*. Men det är skönt att slutspurten är här nu, för jag börjar faktiskt bli lite trött på att dieta. Samtidigt är jag ju tävlingsmänniska så jag vill inte förlora heller. ;) Så det är nog bara att pina på. Men mest tävlar jag ju faktiskt med mig själv!

Idag har det varit cardio för hela slanten. 45 min promenad till jobbet, 40 min promenad hem (går alltid snabbare hem), 30 min lugn jogg på löpbandet samt 45 min RML. Och så blir det väl en lite kortare promenad med hunden ännu ikväll. Nöta nöta nöta nöta... Då får man RESULTAT!

Kom ihåg vänner. Man måste kämpa för att komma dit man vill. Ingenting här i livet är gratis.



söndag 3 februari 2013

MAT! och träning

Igår när vi åkte ut till stugan tog vi ett halvt spontant beslut. Att ta ätardag. Det hade varit upp till diskussion tidigare och då bestämde vi oss. Även om det var lite snabbt på så var det ändå ett medvetet och aktivt val.

Orsaken till att jag valde att ta ätardag just nu var för att jag hade en ganska kraftig dipp i energinivå här i slutet av veckan, och för att orka både psykiskt och fysiskt den sista biten så bestämde jag mig för att ladda med kolhydrater ett dygn. Dessutom var jag nyfiken på hur min kropp reagerar på en ätardag. Har aldrig dietat på det här sättet förr och därför inte heller testat ätardagar. Det kanske bär eller brister, det återstår och se.

Kolhydraterna jag laddade med var bl.a pasta, rågbröd, batat, frukt. Och så lite "sämre" kolhyrater men inga enorma mängder.

Det är för tidigt att uttala sig om resultatet än, men det har varit en spännande resa hittills. Började äta vid 15-tiden igår och slutade ungefär samma tid idag. Idag på morgonen kände jag mig som en riktigt valross. Igår när jag gick och lade mig hade jag ungefär samma känsla som en efter en helkväll på krogen. Hur många gånger har man inte hört (eller sagt) frasen "jag ska aldrig mer dricka alkohol!". Ungefär så var det. Fast nu då utbytt mot jag ska aldrig mera äta. Och då var det ändå inga fross-måltider jag vräkte i mig. Intressant.

Idag mitt på dagen hade jag väldigt ont i magen, huvudvärk. Ja, kolhydrats-krabbis helt enkelt. Då tänkte jag "är det så här man mår av att äta kolhydrater....då kanske inte kolhydrater är så bra för oss!?" hmm.
Men i och för sig är min kropp ovan vid kolhydrater så då blir ju reaktionen mycket kraftigare. Men ändå, nåt värt att tänka på.

Men sen på eftermiddagen när jag kom till gymet vände det. Första lättnaden var att byxorna satt lika löst idag som igår. Och sen, h-e-r-r-e-g-u.d vilket TRYCK och vilken ENERGI jag hade under passet. Har nog aldrig känt mig så bitig. Så kanske det var en bra idé trots allt, att äta. Men är lite spänd på att ställa mig på vågen imoron. Jag vet ju att jag kommer att ha gått upp, men inte hur mycket. Nåja, det var som sagt ett aktivt och medvetet val, så jag är beredd. Men jag hoppas att ätardagen ger väntad effekt- ökad fettförbränning. Spännande att se vad som händer.


Utnyttjade en uttråkad Fanny som fotograf. Detta är bara uppvärmning, fick ännu mer tryck senare under passet.


Våra murmeldjur. *kärlek*


Övning med isdubbar. Man måste veta vad man ska göra om olyckan är framme.

lördag 2 februari 2013

Det bästa av dagen

Lördag och sol. Bättre kombination får man leta efter. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte utnyttjat dagen helt och hållet. Hade lite dålig fantasi när det gäller saker man kan hitta på med en 7-åring utomhus. Men en bra dag har det varit ändå.


Fikat med Aina. Jag fick se på när hon och Kaspian tryckte i sig bakverk. Men det var helt ok, för min latte smakade gudomligt.


Jag har garderat mig för helgen. Ifall sötsuget kommer på besök igen så är jag nu beredd. Proteinmuffins- inga lyxmuffins direkt, men bra att nappa en om det blir för jobbigt att se på när lilleman äter godis. Dessa innehåller i princip bara protein. Gjorda på äggvitor, kesella och proteinpulver. Receptet är taget från Helene Ice Ahlsons blogg på Bodys hemsida.


Dessutom har denna fått flytta in igen. Den låter som en gammal skördetröska så den behöver lite uppsmörjning och skruvning. Men bra att ha.

Träningsmässigt har jag hittills idag hunnit med:
  • Morgonpromenad
  • 30 min på vår skrangliga crosstrainer
  • Ett kort med effektivt gympass. Fick ordentligt med tryck fast det bara blev 30 min. Och blodådrorna på framsida delta kom på besök igen!
Nu bär det av till stugan.

Hej så länge!



fredag 1 februari 2013

The Magic 5!

Idag är det den 1:a februari. Jag började dieta 1:a januari. Under en månads tid har jag gått ner 5 kg. Det tycker jag är ganska bra jobbat. *klappar mig själv på axeln* ;)

Men jag tar inte ut nån seger i förskott. Det är ca 3 kg kvar och det kan bli tufft! Men jag tänker kämpa, nöta på, ge allt jag har. Mer än så kan jag inte göra.

Jag väger ungefär samma nu som i somras, men jag är ändå smalare nu, vilket tyder på att jag blivit av med mera fett den här gången. Yey, score!

Idag är det mysfredag igen. Det betyder morgonkaffe i lugn och ro, lite städning, gym....bara chilla och njuta.


Och Äntligen har solen valt att titta fram igen. Då blir jag GLAD!