torsdag 11 maj 2017

Rastade röda raketen

Förra lördagen var jag och sprang sjöjungfruloppet. Jag hade en liten idé om att jag skulle springa så pass mycket i vår att jag skulle klara av att springa 10 km under timmen. Men med tanke på mitt nolläge till utgångspunkt så var jag rätt så nöjd med att komma in på 1.02. Mest glad är jag över att löpningen funkar igen, att jag kan springa så pass långt i rätt så snabbt tempo (för mig) utan att jag får ont i magen/bäckenbotten efteråt. Det är en stor vinst i sig!

Nu när jag kommit igång så bra med löpningen vill jag naturligtvis upprätthålla den, men det känns segt att springa utan mål. Och först tänkte jag att jag skulle springa ett längre lopp i sensommar/höst. Men...det var faktiskt inte sååå roligt att springa det här loppet, så känner mig inte så taggad att träna inför ett längre lopp. Så jag började spåna vidare på alternativa mål.

Då kommer vi osökt in på min röda raket (racern) som jag äntligen fick servad i veckan. Jag har använt den en gång sen jag fick tillbaka den av min syster i höstas, och jag tyckte verkligen att den behövde på komma ut och stäcka på sig igen. Så ikväll var jag ut och rastade röda raketen. En liten premiärtur på 15 km till natursköna Järsö och tillbaka. I kvällssolen. Och det var ju SÅ roligt! Vilken härlig känsla att flyga fram efter att ha masat sig fram i springskorna hela våren. Nu är jag så taggad att cykla. Cykla till jobbet, cykla till föglö, cykla överallt! Nå nu ska jag inte ta i så jag spricker men det var mycket roligare och behagligare än jag kom ihåg.

Jag har absolut inte övergett löpningen, den kommer att hänga med. Men det fina är att det finns ju faktiskt ett mål jag kan ha som innehåller såväl löpning som cykling. Och en gren till. Jag tror ni vet vad jag pratar om. I alla fall om ni känner mig eller läst denna blogg några år. Men det är bara det att jag måste ställa in mig mentalt på att jag är där, att jag är redo för det målet. Och jag är inte där än. Men jag är så på väg åt rätt håll. Så ni kommer att få höra mer om mitt mål snart, lovar!

Magkänslan jag har just nu är väldigt bra. Jag känner något komma smygande mer och mer för varje dag som går. Det är en känsla av att ha hittat hem. Hem till mig själv.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar